!

Fyll i det här fältet.

Hämtar...

Din webbläsare är in- eller utzoomad (). Använd din webbläsares zoomfunktion för att återställa zoom-läge till 100%, alternativt tryck CTRL + 0.

MENY

SÖK

Genusplan

Genus på Skorpan

”Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö, 98/16 s. 5)

2.1 Normer och värden.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning” (Lpfö, 98/16, s. 8).

2.3 Barns inflytande.

”Arbetslaget ska verka för att pojkar och flickor får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten” (Lpfö, 98/16, s. 12).

På Skorpan försöker vi uppnå dessa mål genom att:

  • På planeringsdagar har vi en fortlöpande diskussion om vår värdegrund och föreställningar om manligt och kvinnligt och de traditionella förväntningar vi omedvetet lägger på pojkar respektive flickor. Vi påminner varandra om att viktigast för genusarbetet är pedagogens förhållningssätt.

 

  • Vi välkomnar barnet genom att nämna det vid namn och att det är roligt att se just dig. Vi försöker att komma ihåg att uppmärksamma barnet för dess egenskaper och inte utseende eller yttre attribut.

 

  • I samlingen ges alla oavsett kön och ålder samma utrymme genom att metodiskt låta barnen få vänta på sin tur, utan att prata rakt ut eller avbryta någon annan, varken kompis eller vuxen. Vi är måna om att alla barn ska få komma till tals och känna sig sedda och lyssnade till. Vi pedagoger undviker negativ uppmärksamhet och använder oss av ”stopphanden”. T.ex. när någon avbryter i ett samtal så fortsätter vi att hålla ögonkontakt med den vi pratar med och sätter upp handen som stopp mot den som avbröt. När vi pratat klart vänder vi oss mot den som försökte avbryta och säger ”Vad bra att du väntade på din tur, vad vill du?”

 

Den positiva kommentaren är viktig för att även den som blivit avvisad ska bli bekräftad. Alla tränas i aktivt lyssnande!

 

  • Vid påklädning går vi ut i mindre grupper för att ge barnen tid. Barnen stärks i att hjälpa andra, vänta på sin tur och uttrycka sig i ord vid påklädningssituationen. D.v.s. man får inte hjälp om man bara räcker fram sin hand och viftar för att få hjälp med sina vantar.

 

  • Vi ger uppdrag till alla oavsett kön.

 

Många barnböcker förstärker traditionella könsroller snarare än breddar dem. Det handlar om egenskaper, beteende, utseende och kläder. Barnen använder sagor och böcker för att gestalta sin lek och sig själva och sin personlighet. Eftersom vi oftast lånar färdiga boklådor är det viktigt att vi kritiskt granskar böckerna. Kanske byta kön på huvudpersonen. Samtala om böckerna med för att skapa nya tankar hos barnen.

Enligt forskning leker pojkar i allmänhet ha stora utrymmen och tycker om att leka på distans från oss vuxna, t.ex. i lekhallar. De visar oberoende och självständighet och gillar att leka i stora grupper.

Flickor leker gärna nära vuxna och på mindra ytor och tränar relationer.

 

  • Vi ska uppmana flickorna att leka lekar där de får vara högljudda och ta plats medan pojkarna får öva på att leka lugnare lekar där de övar sig att prata och samarbeta med varandra.

 

  • Vi tänker på att erbjuda en könsneutral miljö.

Vi blandar stereotypa "pojk"- och "flick"leksaker som ex. Barbie och My Little Pony med lego, mekano och bilar.

 

 

Vi ska tillföra men inte ta ifrån!

Vi använder skogen som lärmiljö vilken är könsneutral, där leker och lär barnen med materialet som finns till hands.

 

  • Vi arbetar kontinuerligt med empati och känslor.

Det ger trygga barn som är en förutsättning för jämställdhet.

 

  • Vi fokuserar på det positiva och förstärker det. Vi undviker att använda ordet inte.

Att ge positiv uppmärksamhet handlar om att bekräfta barnet som person och visa att Du är bra istället för att ge beröm för resultatet. T.ex. ”Å, vilken fin teckning”. Vi försöker istället uppmärksamma vägen till resultatet. Att säga till barnet som ritar ”vilka härliga färger du använder”.

Att stärka barnen i sitt självförtroende och självtillit ger dem förutsättningar att våga vara gränsöverskridande.

Vi stärker också barnen genom att uppmärksamma framsteg och det egna lärandet i portfolion.

 

Varje barn på Skorpan har rätt att bli sedd och hörd för den hen är!

Uppdaterad 2017-03-06 av Therese Holmberg