!

Fyll i det här fältet.

Hämtar...

MENY

SÖK

Mål och inriktning

VERKSAMHETSIDÉ OCH MÅLSÄTTNING

 

 Förskolan är en I Ur och Skur förskola som följer Lpfö 98/16 och I Ur och Skurs pedagogik. Våra föräldrar har förmånen att vara delaktiga i barnens dagliga aktiviteter genom föräldrasamverkan.

 

En viktig del av verksamheten är att ha gott samarbete med barnens föräldrar, det är en av grundstenarna som skapar god kvalitet på vår förskola.

 

Vi vill att alla, både barn och vuxna ska visa varandra hänsyn, respekt och omtanke så att vi alla kan känna oss trygga och harmoniska.

 

 

Mål:

  • Ge barnen upplevelse i grupp samt tillfredsställa barnens behov av kunskap, rörelse och gemenskap i naturen.
  • Ge dagligt utrymme för den fria leken.
  • Ge barnen regler och ansvar efter var och ens förmåga.
  • Se det individuella barnet, dess kompetens, förmågor, behov och intressen samt stimulera och utveckla dessa.
  • Låta alla få känna sig omtyckta och respekterade.

 

I UR OCH SKUR

 

I Ur och Skur är landsomfattande och en del av Friluftsfrämjandet. I Ur och Skur verkar för barns kontakt med naturen.

 

I Ur och Skurs grundidé:

 

Barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom vistelse i naturen.

Det innebär att barnen får hjälp i sin egen utveckling av sådant som finns i naturen, samtidigt får de en inbyggd känsla för naturen med sig ut i livet. Leken är en viktig metod i vår pedagogik samt att lärandet bygger på upplevelser med hela kroppen och alla sinnen.

 

Mål:             Verksamheten ska sträva efter att varje barn

                     

  • utvecklar intresse för och kunskaper om naturen samt utvecklar en naturkänsla
  • utvecklar kunskap om en hållbar livsstil
  • utvecklar kunskap om och praktiskt handlande efter allemansrätten
  • får stöd och stimulans i hela sin utveckling genom vistelse i naturen
  • får möjlighet till rörelse och gemenskap på ett lustfyllt sätt i naturen
  • får utveckla grunden till ett livslångt intresse för friluftsliv

 

I UR OCH SKURS PEDAGOGIK

 

Karaktäristiskt för ledarsynen på I Ur och Skur är att vara:

 

  • Medupptäckande

Pedagogerna och barnen upptäcker tillsammans på äventyr/upplevelser i naturen. Pedagogerna stannar upp, kommer och tittar, när ett barn får syn på något intressant. Barnen blir intresserade när pedagogen söker efter t.ex. smådjur. Intresset smittar. Barnen gör som pedagogen gör!

 

  • Medundersökande

Barnen har en medfödd lust att lära. Pedagogen behöver vara engagerad och följa barnet i dess utforskande. Vi använder alla våra sinnen, vi känner, smakar, luktar, tittar och lyssnar! Det är spännande att kika under en stor sten. Hur smakar harsyran? Pedagogens intresse för naturen leder till motivation att lära mer och att utvecklas.

 

  • Medupplevande

I naturen blir vi bjudna på upplevelser. Vi är gästerna och allt kan hända! Vi ser ett par rådjur, stannar upp, alldeles tysta och tittar tillsammans. Vi upplever och vi lär oss tillsammans. Barnens frågor gör att vi söker kunskap tillsammans eller följer upp frågan på förskolan. Vi njuter tillsammans och vi minns tillsammans.

 

  • Medagerande

Pedagogen fångar de tillfällen barnen ger. Hoppa! Klättra! Krypa! Lukta! Smyga! Fråga barnen vad de tror: ”Vad gör nyckelpigan på vintern?” ”Kan masken se?” ”Vart tar alla löv vägen?” Pedagogen klättrar upp på stocken och följer med barnen i fantasin. En medagerande pedagog deltar i leken eller upplevelsen/äventyret. Pedagogen åker skidor, vandrar och strövar tillsammans med barnen. Då pedagogen är en förebild och visar glädje, tycker barnen också om aktiviteten.

 

 GRUNDEN FÖR I UR OCH SKURS PEDAGOGER ÄR:

 

  • att vi tycker det är roligt att vara ute.
  • att vi tycker det är viktigt och roligt att arbeta med barn.
  • att vi kan förmedla känslan för naturen till barnen.
  • att vi använder leken och olika uttrycksmedel som metod.
  • att vi lär barnen om natur och friluftsliv.
  • att vi pedagoger använder oss själva som förebild – som metod.
  • att vi ger barnen naturupplevelser.
  • att vi är medupptäckande, medagerande, medundersökande och medupplevande pedagoger.
  • att vi inte avbryter barnen i deras lek, i sitt arbete, med onödiga rutiner.
  • att vi låter friluftsliv och natur genomsyra vårt arbete med barnen.
  • att vi för dialog med barnen och har ett reflekterande arbetssätt.

 

 

Att kunna röra sig fritt i skog och mark ger lätt upphov till sociala kontakter av olika slag.

Den bästa lekplatsen för ett barn är en skog, äng eller en strand. Var kan man öva sig att gå, springa, hoppa, balansera, krypa, åla eller klättra bättre än i variationsrik natur?

Genom att vistas i naturen och tala om naturen, stimuleras nyfikenheten, till nya upptäckter, som leder till egna slutsatser. Detta i sig leder i sin tur till en fördjupad förståelse för olika sammanhang mellan växter – djur - människor och vår miljö.

 

KUNSKAP

 

Natur och miljö:

Små barn skaffar sig erfarenhet av sin omgivning genom sina sinnesupplevelser. Genom att lyssna, smaka, lukta, känna, titta och jämföra bildar sig barnet begrepp om olika föremål. Direktupplevelsen är alltså en bra metod med vilken man kan skapa en naturkänsla hos barnen. Resonemang kring olika företeelser i naturen stimulerar till fortsatta undersökningar och upptäckter. Vi samtalar om likheter och olikheter hos djur och växter. Genom sina upptäckter i naturen blir barnen nyfikna. Frågor som Hur? och Varför? inställer sig lätt. Hur kan blomman växa? Varför har daggmasken inga öron och ögon? Kunskap om detta är ekologisk kunskap. Ekologin är läran om samspelet i naturen. Genom att känna, lukta, lyssna, titta och fråga, lär sig barnen hur naturen fungerar. Med tiden skapas ett ekologiskt synsätt med känsla och ansvar för det som lever.

 

Allemansrätt/Allemansskyldighet:

Samtala om vad allemansrätten innebär. Göra barnen uppmärksamma på allemansskyldigheter och rättigheter. Vad man inte får och vad man får göra i skog och mark. Att vi inte skräpar ner och att vi är rädda om allt levande i naturen.

 

Friluftsutrustning:

För att trivas ute i alla väder måste man veta hur man klär sig för att hålla sig varm och torr. Vi ger information till föräldrar och barn om lämplig klädsel. På vintern är det bra med lager på lager principen. För att bära regnkläder, sittunderlag, matsäck och extra vantar och sockor, behöver barnen en ryggsäck som sitter bra.

 

Hitta rätt och orientering:

Att låta barnen vistas i sin närmiljö utanför förskolan. Göra barnen uppmärksamma på naturföremål som gör det lätt att känna igen sig i närområdet,
t.ex. nu går vi över ängen, nu är vi vid stora granen, nu går vi förbi myrstacken, osv.

 

Friluftsmat:

Att ha med sig egen matsäck och kunna klara av den själv, är en stor upplevelse för barnen. Att få känna att man kan packa i och ur ryggsäcken själv eller med hjälp av en vuxen. Vi diskuterar med föräldrarna och ger tips och råd på matsäck. Att använda stormkök för att tillaga någon rätt tillsammans med barnen eller att koka egen sylt på bär vi plockat i skogen är en upplevelse barnen kommer minnas. Vi kan ta tillvara det naturen bjuder på i matväg.

 

Lekar och sånger:

Lek och sång är viktiga delar i verksamheten. Genom lekar och sånger utvecklar vi gemenskap, gruppkänsla, jaguppfattning, turtagning, drama, rörelse, kroppsuppfattning, kommunikation, begreppsbildning, sinnesträning, takt och rytm.

 

Matematik och skapande:

Med naturen som inspirationskälla kan vi lära känna olika material så som hård, mjuk, vass, len. Vi lär oss stor, liten, kort, tjock mm. Vi upptäcker färg, lera, sand och vatten. Att fläta gräs, tälja med kniv, bygga kojor och broar över ett vatten drag, att göra färgkartor av det som naturen erbjuder är spännande.

 

 

Naturvetenskapliga experiment:

Att bygga fördämningar i bäck och å. Att göra vassbåtar. Att mäta flytförmågan hos olika material. Experimentera med växter. Matematiska begrepp.

 

Första hjälpen:

Att hjälpa varandra och ta hand om små skador.

 

 

Hitta Vilse:

Att få grunderna i hur man gör om man går vilse.

 

 

GEMENSKAP

 

Gruppkänsla:

 

Barns utveckling sker ständigt i kontakt med andra barn och vuxna. Samspelet mellan barn och vuxna är viktigt. Att få känna glädjen i gemensamma upptäckter och upplevelser och att lära sig ta hänsyn till varandra och det som lever och växer. Att dela matsäck i en skogsglänta tillsammans, förstärker naturupplevelserna för både stor och liten.

 

Ekologi är samspelet i naturen. Med den vuxnes hjälp kan små barn tidigt få hjälp att upptäcka och förstå naturen och att tänka i enkla system. Barnen märker snart att växter och djur är infogade i balanserat system, där daggmasken, pissmyran och kråkan är lika viktiga som vi människor. Vi måste alla ta hänsyn till varandra för att kunna överleva. Barn behöver kontakt med olika former av liv och dess förutsättningar för att vilja vara rädda om det som lever och därmed om varandra.

 

Genom att vistas i naturen får man också känna på primitiv livsföring, uppleva spänning, strapatser och äventyr vilket stärker gruppens gemenskap. Inför naturen är vi alla lika, barn – vuxna, fattig – rik. Tillsammans kan vi åter och åter igen förvånas över naturens mångfald, rikedom och skönhet.

Genom att skogen är genusneutral så leker och vistas alla i naturen på lika villkor.

 

Lek och sång:

Leken har många funktioner. I leken tränas färdigheter, inte minst motoriska. I låtsaslekar och rollekar lär sig barnen, hur andra barn och vuxna fungerar. Leken är ett viktigt instrument för den sociala träningen.

Vi lär när vi leker. Det sägs att vi måste skapa en miljö som inspirerar barn till lek, vad är mer inspirerande till lek än naturen? Att få leka med naturföremål är en viktig källa till inlärning.

I fantasilek bearbetar små barn sina intryck och upplevelser och med naturen som lekplats finns de bästa förutsättningarna för roliga och spännande lekar. Att få leka, låtsas och fantisera utvecklar och förbättrar barnen i en värld som ibland kan tyckas alltför stor och komplicerad. Världen behöver fantasifulla människor. Fantasin kan leda till oanade upptäckter och uppfinningar till nytta för mänskligheten. Genom rörelselekar och dramatiska övningar som tar hela kroppen i anspråk, får barnen möjlighet att uttrycka sina känslor inför och befästa minnet i den kunskap och insikt, som naturupplevelser lett till.

 

Sången kommer naturligt in i form av sånglekar t.ex. ekorr´n satt i granen, smågrodorna eller genom vandringsvisor och ringlekar. Viktigt är att pedagogerna delvis deltar i olika sånger och lekar men också kan stå utanför och observera.

 

Utflykter:

För utflykten är gemensam planering viktig för barn och vuxna. Hur man ska åka eller gå, vad man ska ha med sig, hur man klär sig m.m.

 

Att lära sig packa sin egen ryggsäck med matsäck och extra kläder. Att hjälpa varandra, att hålla rätt på sina saker, att lämna rastplatsen fin efter sig är viktiga delar i utflykten. Om man har roligt tillsammans ger det mersmak och är nyfikenheten väckt vill man veta mer om naturen. Att regelbundet återvända till sin skogsglänta och vårda den skapar gemenskap,

 

 

RÖRELSE

 

Motorik:

Genom att vistas i naturen får man också träning för sin kropp och sina sinnen, själslig avkoppling och inspiration.

 

Barns möjligheter till kroppslig aktivitet har stor betydelse för barnets totala utveckling. Deras motoriska, intellektuella, sociala och känslomässiga utveckling hänger intimt samman med varandra. Barn skaffar sig erfarenhet genom sina sinnen och muskler, var övar man sin motorik och skaffar sig ett pålitligt ”kropps-jag” bättre än i variationsrik natur? Man lär sig också riktningsuppfattning dvs. att hitta rätt i sin närmiljö.

 

Jagutveckling:

Barnen lär känna sin kropp genom att klättra, springa, och hoppa i naturmiljö.

 

Begreppsbildning:

Att uppleva allt som finns ute med alla sinnen t.ex. stenar och träd. Rätt kläder för väderlek m.m. Tidsbegrepp, t.ex. igår var det sol, idag regn, vad blir det för väder i morgon? Vi övar prepositioner så som under, över, på, bredvid, bakom, framför m.m.

 

Kommunikation:

Att umgås, leka lekar, samtala om det man ser och har upplevt. Öva att samtala i liten grupp för att sedan kunna samtala i större grupper. Lyssna till en kompis som har sett eller hört något spännande. Lära sig genom andras erfarenheter.

 

Drama och lek:

Vid rörelse och drama samordnar barnen sina sinnen, muskler och begrepp. De lär sig att skapa gemenskap, samarbeta och att följa regler. Barnet får via kroppsuppfattning ett förhållande till sig själva och till andra barn. Rums- tids – och riktningsuppfattningen stimulerar vid drama och rörelse.

Naturen är bra miljö för drama, det stimulerar barnets fantasi

Man kan bearbeta det man sett och upplevt i naturen med hjälp av sångsagor om djur och natur, låtsaslekar och teaterlekar eventuellt med kasperdockans hjälp.

 


Skogsmullarna (ca 5 år)

 

 

Att gå på Mulle med sina kompisar och några pedagoger ger barnen ett upplevelsebaserat lärande, där vi pedagoger är medupptäckande och medagerande. Med en egen liten ryggsäck laddad med fika och torra strumpor ger sig Skogsmullebarnen ut i den lite större skogen. Att vinka hej då till mamma eller pappa och för ett par timmar klara sig på egen hand är spännande. 

 

 

Nya upptäckter hela tiden
Allt som lever och växer i naturen är intressant för fem- och sexåringarna. Myror, nyckelpigan, grodynglen och kanske spåren efter ett rådjur. Att genom alla våra sinnen följa årstidernas växlingar, att lära sig se skillnader och likheter i naturen. Skogen är verkligen en outtömlig källa till nya upptäckter. Kanske får man också prova på att göra en eld eller tälja med kniv.

Efter allt utforskande, upptäckande och lekande smakar den medhavda matsäcken gott. Sedan är benen laddade med nytt spring. Det är tur att skogen är stor.

 

Det som här sägs om Mulle gäller också Fjällfina och Laxe som är lämpliga att använda för upplysning om fjäll och vatten.

 

 

Skogsknyttarna (ca 3 – 4 år)

 

Upplevelsebaserad inlärning är viktig i denna ålder. Att ha roligt tillsammans, att uppleva naturen genom sina sinnen, få uppleva träd, knoppar, blad och kottar. Undersöka stenars färg, form och tyngd. Samla vackra stenar i fickan, som man vill ha med hem. Utforska vem som bor under stenen?

 

På detta sätt får barnen på ett tidigt stadium en naturlig begreppsinlärning. Den direkta upplevelsen med snigeln, masken och mygglarven lär barnen att vara rädda om och aktsamma om naturen. Naturen kan aldrig ersättas av böcker, TV, video eller datorer.

För skogsknyttarna är det inte så viktigt att gå långt, utan att få gå själv över stock och sten i sin egen takt. Det finns mycket för knyttarna att upptäcka på vägen. Vi ser spår i snön av djur, gör också egna spår. Regelbundenhet är också en förutsättning för att så småningom våga sig på att acceptera tillfälliga och varaktiga förändringar.

 

Skogsknopparna (ca 1 – 3 år)

Skogsknopp heter I Ur och Skurs äventyr för de allra minsta. Det är viktigt att redan små barn får uppleva och umgås med naturen. Gå till närmsta skogsdunge och följa årstidernas växling. Öva sin grovmotorik och självkänsla. Lära känna sin närmiljö. Sång, rim och ramsor är en återkommande del i aktiviteten. Att få grupptillhörighet och gruppkänsla i en mindre grupp.

Att ha väldigt korta ben är inte självklart en nackdel när man ska upptäcka naturen. Det blir bara så mycket närmare ner till taggiga kottar och spralliga myror. Och mossan är mjuk när man trillar.

I en skön mix av trygghet och pirr i magen får 1–3 åringarna möta naturen. Den som ofta finns alldeles runt knuten.


Livets stora frågor
Kan man äta myror? Hur luktar en grankotte? Hur känns det att gömma sig i höstlöv? Många av livets stora frågor hittar sina svar hos skogsknopparna.

 

Barnskridskoskola, Skrinna (ca 5 år)

 

Stanna. Svänga. Vända. Backa! Och ramla, förstås. Det är mycket som är nytt när man för första gången provar lyckan på is. Och lyckan kommer, men med övning.

Att åka skridskor är lätt, när man kan det. Då blir det roligt också. I Ur och Skurs skridskoskola får barnen lära sig grunderna som gör skridskoåkningen just så rolig som den kan vara.

 

Övning på ett roligt sätt
Att åka skridskor handlar dels om balans och teknik. Men också om styrka i ben, fötter och vrister. Allt det här behöver man få öva på. Och innan man har övat klart kan det vara lite knepigt, och göra lite ont. Att få öva tillsammans med kompisar, och pedagoger som ger tips och trix, det gör de första vurporna lite lättare att leva med.

I barnskridskoskolan går oftast barn i fem- och sexårsåldern, ibland är också lite äldre barn med. Efter skridskoskolan är barnen redo för lite längre utflykter tillsammans med familjen och kompisar. Eller för att börja träna ishockey.

Uppdaterad 2017-04-13 av Therese Holmberg